Svenska

<b></b><b>En humoristisk deckare med samvetslösa pensionärer, en församling i fritt fall och en polis helt utan moralisk kompass.</b><br/><br/>Sommaren på Falsterbonäset har knappt börjat när en känd influencer hittas död i poolen på Hotell Gässlingen. Skanörpolisen Mårten Lind, som blivit dumpad av sin fru, är sjukskriven för depression. För att skingra tankarna kastar han sig huvudstupa in i mordutredningen medan vännen Egon, 88 år, hjälper honom att slippa undan kollegan Agatha Björk, en paragrafryttare med sjuklig bacillskräck. <br/><br/>När ännu en hotellgäst mister livet, samtidigt som församlingen med Egon i spetsen har besök av en delegation från Knislinge kyrka, blir saker och ting dödligt komplicerade. <br/><br/><i>Hotellgästen</i> är den sjunde fristående delen i den humoristiska deckarserien Mord i Falsterbo, skriven av författarduon Christina Olséni och Micke Hansen. Humor och lättsamt hanterade mord i idyllisk småstadsmiljö är deras signum. <br/><br/>I <i>Hotellgästen</i> får vi återigen möta alla härliga karaktärer från de tidigare böckerna i serien: <i>Badhytten</i>, <i>Fågelskådaren</i>, <i>Ryttaren</i>, <i>Strandhotellet</i>, <i>Turisten</i> och <i>Livräddaren</i>.   <br/><br/>CHRISTINA OLSÉNI är entreprenör och civilekonom med många år i internationella koncerner.  <br/><br/>MICKE HANSEN har under många år arbetat som artist, låtskrivare och manusförfattare till tv.<br/><br/><br/><br/>"En härlig blandning av dramatik och spänning, välkryddat med humor." Kerstin Rydén, BTJ     <br/><br/>"Man blir varm i hjärtat. En härlig bok." Sveriges Radio   <br/><br/>"En klassisk mysdeckare." Expressen  <br/><br/>"En avkopplande deckare med humor och värme." Hallands nyheter 

"Knivskarp. Hédi Frieds bok om Förintelsen är en blivande klassiker." - DN Vad betydde det att ha sin syster med i Auschwitz? Var man hungrig hela tiden? När förstod du att det pågick ett folkmord? Kan det hända igen? I över trettio år har Hédi Fried rest runt i svenska skolor för att tala om Förintelsen. Vittnesmålet om hur hennes familj deporterades från sin hemstad, och hur hennes föräldrar mördades i Auschwitz, har berört tusentals elever landet runt. Ofta är det i mötet med elevernas frågor som katastrofens omfattning blir som allra tydligast. Det är direkta, konkreta frågor som bottnar i en grundläggande känsla för humanism. Tillsammans hjälper de till att göra ett ofattbart skeende mer begripligt. Hédi Fried är en av få överlevande som finns kvar och kan berätta sanningen. I Frågor jag fått om Förintelsen besvarar hon ett urval av de frågor hon fått genom åren, frågor som nu för första gången samlas i en bok. Bara genom att fortsätta ställa de svåra frågorna kan vi undvika att upprepa historiens övergrepp. OM FÖRFATTAREN Hédi Fried (född 1924) är författare och psykolog. Hon är djupt engagerad i att arbeta för demokratiska värderingar och mot rasism. Hon utgår i detta arbete från sina egna erfarenheter från Förintelsen. Hon föddes i staden Sighet och kom efter befrielse från koncentrationsläger i Auschwitz till Sverige. "Diamanter av visdom." - DI Weekend "Årets viktigaste bok." - Tara "Frågorna vars svar öppnar upp hela ens sinne. En påminnelse om att det är hög tid för vår tids protester." - Kommunalarbetaren "Det här är en bok att älska ... fantastisk i sin enkelhet." - Corren "Ska du bara läsa en bok i år, läs den här." - Fokus "Bär alltid på Hédi Frieds lilla bok i fickan och läs i den ständigt. Det kan vara den viktigaste du nånsin har ägt." - Kyrkans Tidning "Få lyckas uttrycka sig så exakt som hon ... Hennes nya bok, Frågor jag fått om Förintelsen, låter titeln vända på perspektiven. Vad är det vi frågar om, vi som inte var där och inte förstår? ... Och vi behöver Hédi Fried, som är lättläst i ordets bästa bemärkelse. Hon måste ju ha svenska som andraspråk, men lyckas trots det vara en obegripligt begåvad författare med blixtrande klara formuleringar ... Frågor jag fått om Förintelsen är en pärla, en bok som förtjänar sin plats bredvid en klassiker som Viktor Frankls Livet måste ha mening (1968). Precis som han gör Hédi Fried knivskarpa iakttagelser: 'Hur klarade du dig?' säger många elever till mig. 'Jag skulle ha dött.' Man kan tro det, men det är ju så att inte ens att dö är lätt.'" Lotta Olsson, Dagens Nyheter "Bör vara obligatorisk i varje gymnasieskola för diskussion med pappa." Fredrik Virtanen, Aftonbladets ledarsida "När man öppnar denna tunna volym - tunna böcker kan vara tydligast av alla - trillar det ur diamanter av visdom ... Jag visade min 13-årige son Hédi Frieds bok och öppnade det tre sidor långa kapitlet 'Vad hjälpte dig att överleva?' En historiebok om Förintelsen hade aldrig fått honom att släppa mobilen och Netflix, men han ville läsa vad hon hade att säga." Jan Gradvall, DI Weekend "Årets viktigaste bok. Så stilla, och nästan försynt, vrålar det från boksidorna: 'Det här får aldrig hända igen!' Vi kan alla välja ondska eller godhet." Kerstin Särneö, Tara "Jag började läsa en mening, två meningar... och sedan var jag fast. Vi har hört om Förintelsen och vi har läst om den, men att läsa Hédi Fried är ändå som att få kunskapen och insikten på nytt ... frågorna vars svar öppnar upp hela ens sinne ... Min önskan är att alla, både skolbarn och vuxna, läser den här boken. Förtryck och förföljelse och klassificering av människor pågår med förnyat tryck. Hédi Fried skriver: Reaktioner mot orättvisor måste komma när dessa är i sin linda. De borde ha kommit i Tyskland i början av trettiotalet. Bara ett par år senare var det för sent. En påminnelse om att det är hög tid för vår tids protester." Catarina Berglund, Kommunalarbetaren "Det är ibland de enklaste frågorna som är de svåraste ... På ett enkelt men inte förenklat vis berättar Fried om tiden innan, hur livsutrymmet långsamt krymptes för judar, gettona och tvångsförflyttningarna ... Jag brukar inte använda ordet viktig så värst frikostigt - det finns så många andra som gör. Men den här boken ÄR viktig. Livsviktig. För vaccinet mot att liknande saker ska hända igen verkar som sagt ha passerat sitt bäst-före-datum, och snabbt går det. Läs för era barn, läs för varandra, glöm aldrig vad fascism leder till. Det får inte hända igen, i vilken form det än tar sig till en början." Rebecka Åhlund, Blekinge Läns Tidning "Vartenda högstadium och gymnasieskola borde dela ut hennes bok till sina elever." Negar Josephi, Expressen "Så oerhört många överlevde inte för att kunna berätta De som faktiskt tog sig levande från dödslägren kanske inte orkade berätta. Men Hédi Fried har klarat det, och hon har gjort det med en klarhet som väcker ...ja, beundran är väl ett alltför svagt och slitet ord." Mats Dahlberg, Nya Wermlands-Tidningen "92-åriga Hédi Fried är en av undantagsmänniskorna, de som är självlysande utan att vara flashiga ... Henne ska man lyssna på. Hon svarar så lugnt och klokt, med eftertanke men ändå konkret och gripbart. Det här är en bok att älska, en sån som man läser nästan mot sin vilja, när man väl börjat ... Hon ger så fina svar, ärliga och med lagom långa analyser ... Hédi Frieds bok är fantastisk i sin enkelhet. Läs den i skolorna, läs den hemma, låt hennes vittnesmål och kloka syn leva vidare. Hon säger att hon är hoppfull, trots allt, särskilt när hon ser på de unga hon träffar och hur de förändrats så att de nu är mer vetgiriga och intresserade, öppna i både hjärta och hjärna. Hennes svar på frågan 'Känner du igen dig i dagens flyktingar?' får vi heller aldrig glömma: 'När jag ser de skakande bilderna på rangliga, överfyllda båtar på Medelhavet ser jag mig själv sitta där.'" Åsa Christoffersson, Corren "Svaren snärtar av smärta och klarsyn. Ska du bara läsa en bok i år, läs den här." Elsa Westerstad, Fokus "För att vi ska hålla oss vakna och vaksamma behöver vi kunskap om vår historia. Men också om vår samtid och nutid. En förmåga att avslöja och ifrågasätta dem, som hävdar enkla svar på svåra frågor. Så bär alltid på Hédi Frieds lilla bok i fickan och läs i den ständigt. Det kan vara den viktigaste du nånsin har ägt." Göran Tonström, Kyrkans Tidning "Varje gång jag läser henne blir jag lika tagen av hennes värdiga och sakliga ton." Åsa Beckman, Dagens Nyheter "En kuslig, nödvändig och hoppfull bok." Birger Thureson, Dagen

"Det här är en bok som innehåller ytterst få siffror. Istället handlar den om möten med människor som öppnat mina ögon." - Hans Rosling Det var fakta som hjälpte honom att förklara hur världen fungerar. Men det var nyfikenhet och engagemang som gjorde Hans Rosling till vår tids mest folkkära forskare. Hur jag lärde mig förstå världen är Hans Roslings egen berättelse om hur en ung man från enkla omständigheter kunde använda vetenskapen för att ta sig ut i världen och förklara den på nytt. Han skriver öppet och personligt om sitt liv och sina svåraste beslut - oavsett om de fattades på akutmottagningen i Moçambique, med makthavarna i Davos eller i den egna familjevardagen. I samarbete med journalisten Fanny Härgestam har Hans Rosling skrivit sina memoarer med samma berättarglädje som fick en hel värld att lyssna när han talade. UR HANS ROSLINGS FÖRORD Ett telefonsamtal den 5 februari 2016 gjorde det bråttom att skriva böcker. Min läkare ringde och berättade att jag hade bukspottkörtelcancer. Jag var förberedd på de dåliga nyheterna. Samtalet den eftermiddagen var bara bekräftelsen på vad som gradvis blivit uppenbart för mig under de senaste dagarnas läkarundersökningar. Prognosen var dålig. Jag hade ungefär ett år kvar att leva. Jag grät största delen av den fredagskvällen. Som tur var hade jag Agneta, min ungdomskärlek och fru. Med henne som tröst, och med våra barns och vänners stöd, kunde jag anpassa mig till den nya verkligheten. Jag skulle inte dö kommande månad. Livet skulle fortsätta trots den dödliga sjukdomen. Jag skulle kunna njuta av livet åtminstone under våren och sommaren. Cancern har gjort min dagsform oförutsägbar. Därför har också mitt arbete förändrats. Bara några dagar efter sjukdomsbeskedet ställde jag in samtliga föreläsningar samt film- och TV-produktioner. Detta var ledsamt att göra, men jag hade inget val. Dessutom kunde jag stå ut med den dramatiska förändringen av en specifik anledning. Någonting annat stod nämligen överst på min önskelista: att få skriva boken Factfulness tillsammans med min son Ola och hans fru Anna. Vi har jobbat ihop med folkbildning i 18 år och tillsammans grundat stiftelsen Gapminder. Det var under hösten 2015 som Anna och Ola kom på bokkonceptet och titeln. Boken var redan tänkt att skrivas av oss tre under kommande år, parallellt med vårt pågående arbete för Gapminder. Min cancer gjorde det bara än mer brådskande för mig. Snart visade det sig att materialet skulle räcka till två böcker. Medan Factfulness handlar om varför vi människor har så svårt att förstå utvecklingen i världen, handlar den här boken om mig och hur jag kom att förstå världen. Det här är alltså en bok som innehåller ytterst få siffror. Istället handlar den om möten med människor som öppnat mina ögon. Fått mig att tänka om. Hans Rosling, januari 2017 Sagt om Hur jag lärde mig förstå världen: "... en imponerande livsresa och fascinerande karriär. Men största behållningen med Hur jag lärde mig förstå världen är ändå den ödmjuka tonen." Expressen "... stramt men med sinne både för pedagogik och dramatik ... Helt osentimentalt, och kanske därför så mycket mer gripande, skildras patienter, personal och människoöden. Som i en thriller" Göteborgs-Posten "En fantastisk historia... Ingenting är omöjligt! Det förstår man när man läser den här boken." SVT Gokväll "Spännande som en äventyrsberättelse ... underhållande och konkret i detaljerna." Dagens Nyheter

<b>Ny feelgood-deckare från författarna bakom Mord i Falsterbo.</b><br/><br/>Arne och Barbro har blivit med kolonistuga, och Ester och hennes kakadua Roland tillbringar motvilligt sensommaren i det spartanska huset. Arne går i taket av svartsjuka när det visar sig att en av kolonigrannarna, Hjalmar von Ridderhusen, en distingerad herre med dyra vanor, var Barbros första kärlek. När sedan Hjalmar hittas död pekas Arne genast ut som huvudmisstänkt. <br/><br/>När ytterligare en av koloniägarna går döden till mötes dras även Roland in i utredningen då kriminalkommissarie Bertilsson misstänker att kakaduan blivit vittne till mord. Men hur får man ett fjäderfä, som bara kan ordet kaka, att börja prata?  <br/><br/>För att fria Arne från polisens misstankar drar Ester igång sin egen mordutredning. Med ett påklistrat leende och hembakta vaniljdrömmar snokar hon runt bland stugorna och får koloniägarna att lätta sina hjärtan och bekänna sina synder. <br/><br/><i>Herre på Täppan</i> är den fristående fortsättningen på <i>Ester Karlsson med K</i> (2017), <i>Ett lik i garderoben</i> (2018) och <i>Grannar i död och lust </i>(2020) - härliga pusseldeckare med starka karaktärsskildringar och en stor dos humor.  <br/><br/><br/><br/>CHRISTINA OLSÉNI är entreprenör och civilekonom med många år i internationella koncerner.  <br/><br/>MICKE HANSEN har under många år arbetat som artist, låtskrivare och manusförfattare till tv.   <br/><br/>"Om läsaren här får associationer till Agatha Christies miss Marple eller Maria Lang och hennes alter ego Almi Graan, så är det helt i sin ordning." DAST Magazine om <i>Ester Karlsson med K</i>  <br/><br/>"Det råder stor brist på böcker i denna genre där man förenar mysdeckare à la Agatha Christie med humor." Smålandsposten  <br/><br/>"Gott om humor och lättsamt hanterade mord i en välskriven historia." Borås tidning

<i>Allt jag fått lära mig</i> har rosats av kritiker över hela världen, låg etta på Barack Obamas sommarläslista 2018 och har översatts till 26 språk. Det är en gripande skildring av en ung människas strävan efter kunskap, om att formas som människa, om familj, lojalitet och självförverkligande. Boken är den amerikanska författaren Tara Westovers internationella bästsäljare om en uppväxt där hon lär sig att förbereda sig för domedagen istället för att plugga matte och historia och umgås med andra barn. Hennes storebror blir den som kommer hem med nyheten att det finns en annan värld bortom gården en värld som kan ge henne ett helt annat liv. <br/><br/>På en gård vid bergets fot i Idaho bor Tara Westover med sina föräldrar och sex syskon. På somrarna hjälper hon sin mamma att koka örter och på vintrarna arbetar hon i sin pappas skrotverkstad. När hon får ett stålrör genom benet, eller när hennes storebrors ben börjar brinna, åker familjen inte till sjukhuset, hennes mamma behandlar såren med örtomslag. Familjen är mormoner och survivalists de lever helt avskärmade från samhället. Tara är 17 år när hon för första gången sätter sin fot i en skola. Hon har aldrig hört talas om Förintelsen, Kennedy eller Martin Luther King.   <br/><br/><b>Tara Westover</b> är (född 1986) författare och doktorerade i idéhistoria vid universitetet i Cambridge 2014. Allt jag fått lära mig är hennes debut.   <br/><br/><b>Katarina Cohen,</b> en erfaren ljudboksinläsare, har läst in titeln.

När jag var sju år fick jag mitt litterära genombrott. [] Komplimangerna haglade. Glasen klirrade. Viktiga ord blev sagda. En naturbegåvning. Han brås på morfar Pierre som skrev det där fi na brevet från Mauthausen 1941. En poet. En sjuårig Arthur Rimbaud. En tår fälldes också; långsam och tung trillade den nerför pappas kind. Som kvicksilver. Blickar utbyttes. Leenden avfyrades. Med fyra usla rim hade jag blivit författaren i familjen. När jag var åtta år hade jag inget att skriva om längre. OM FÖRFATTAREN Grégoire Delacourt är fransman och arbetar i reklambranschen. Hans böcker har sålt i nära en miljon exemplar och översatts till ett tjugotal språk. Författaren i familjen är Grégoire Delacourts debutroman, sedan tidigare finns ljudboken Allt jag önskar mig utgiven av A Nice Noise. OM UPPLÄSAREN Viktor Åkerblom, född 1981, är svensk teater- och fi lmskådespelare och programledare och har turnerat med bla Riksteatern. Han sjunger och spelar musik och har varit allsångsledare för Barnens allsång på Skansen och kom trea i Lets Dance i TV4 2006.

Av författaren till "Sju jävligt långa dagar" Bens kompisgäng lämnade college med storslagna drömmar. Nu ska de fylla trettio, och inget har blivit som de tänkt sig. Ben ska skilja sig, Lindsey är arbetslös, Chuck är fortfarande en clown och Alison är lika olyckligt kär som alltid. Den femte personen i gänget, Jack, är visserligen en hyllad fi lmstjärna, men med ett kokainberoende, vilket vännerna bestämmer sig för att ta på allvar. När deras planer på att sätta sig ner och prata med honom misslyckas, formas plan B: en kidnappning. "Plan B", Jonathan Troppers debutroman, utkom i USA år 2000 och handlar om ett kompisgäng i kollektiv trettioårskris. Jonathan Troppers böcker har toppat försäljningslistorna, översatts till ett tjugotal språk och även fi lmatiserats. Plan B är Troppers femte roman på svenska. Om författaren Jonathan Tropper är född 1970 och bor delvis i New York, delvis i Los Angeles. Hans böcker har hyllats av såväl kritiker som läsare och hösten 2014 kommer fi lmatiseringen av Sju jävligt långa dagar på bio. Jonathan Tropper skriver även manus för film och tv, och är utbildad lärare i engelska och kreativt skrivande. Om uppläsaren Anders Sahlman är född 1979 och är frilansande kommunikatör och föreläsare. Han är även känd som standupkomiker och skådespelare och har medverkat i flertalet humorproduktioner på scener och på TV. facebook.com/anicenoise www.anicenoise.com